Är förslagen om hur skolan ska förbättras väl genomtänkta?

När vi för debatten om skolan är det viktigt att fokusera på vad som är bäst för våra barn. Jag får en känsla av att politikerna inte har tänkt till ordentligt när de presenterar olika förslag om hur skolan ska förbättras. Skatteavdrag för läxhjälp, slopad skolplikt och betyg redan i fyran för att elever ska ta skolan mer på allvar är några av förslagen.

Skattereduktion för föräldrar som köper läxhjälp till sina barn i grundskolan och gymnasiet har riksdagen redan fattat beslut om. Det ska kosta staten 25 miljoner per år. Man bör hellre satsa de pengarna på de skolor som kan erbjuda läxhjälp. Varför kan inte elever på låg- och mellanstadiet erbjudas läxläsning på fritids? På en högstadieskola där jag arbetade som lärare fanns läxhjälp spikat på schemat. Eleverna kom dit när de kände att de behövde extrastöd.

Om skolplikten slopas blir det svårt att upptäckta att barnen har tillägnat sig de kunskaper som krävs. Vad blir konsekvenserna av att eleverna inte uppnått målen?

I egenskap av lärare tror jag inte betyg är lösningen på skolans problem. Det som utmärker en effektiv skola är ett tydligt och pedagogiskt ledarskap samt ett utvecklat samarbete mellan skolledning och lärare, och lärare sinsemellan. Det är viktigt att det finns gemensamma riktlinjer för hur problem och brott mot disciplinen ska hanteras som hela personalen står bakom. Med tydliga regler och konsekvenser för elever som bryter mot reglerna kan man upprätthålla ordning i skolan. Skolledningen skulle kunna ta itu med konflikter och problem som uppstår utan att vara rädda för att förlora antalet elever. Därför är det så viktigt för lärare att få uppbackning så att de inte känner att de ska behöva lösa alla problem samtidigt som de undervisar. På så sätt kan eleverna få arbetsro i klassrummet och lärare fokusera på den uppgift den är ämnad att utföra, nämligen att undervisa.

Rekommenderar boken ”Tillsammans- i lust eller blomstring?” av Dan Andersson

Tillsammans - i lust eller blomstring?Jag känner mig trött nu som har varit på flera kalas den här veckan. På stora kalas får man sällan tillfälle att djupare diskutera samhällsfrågor. När några av gästerna förstod att jag var en lärare som hade sagt upp sig kom diskussionen självklart att handla om skolan. Då berättade jag om ett seminarium på LO-huset som jag varit på. Där presenterades Dan Anderssons bok ”Tillsammans- i lust eller blomstring?”. Ett helt kapitel handlar om skolan där författaren diskuterar lärarrollens försvagning, kommunaliseringen, likvärdigheten mellan skolor, progressivismen eller flumskolan, fler elever med utländsk anknytning, friskolor samt skolans resurser. Alla dessa är kandidater till förklaringar av skolans problem.

Med kommunaliseringen ändrades lärarrollen och lärarnas arbetstid ökade. Samtidigt sjönk lönerna jämfört med andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning. Det resulterade i att lärarnas status sjönk och lärarrollen försvagades. Genom att arbeta i arbetslag kunde man sänka kostnaderna då lärarna kunde vara varandras vikarier. Jag har arbetat på en skola där vi blev tvungna att vikariera för den lärare som blev sjuk eller vars barn var sjuk. Det skapade frustration bland lärarna eftersom deras planeringstid försvann.

Skolan har blivit en marknad där kunden alltid ska få rätt. ”Lärarna lyssnar på rektorns krav på skolans konkurrenskraft. De lyssnar på elevernas krav: på efterfrågan och samverkar med eleverna” menar Dan Andersson.

”Skolpengen innebär att läraren blir underordnad föräldrarna och deras krav. En konflikt med föräldern kan leda till att skolan förlorar i rykte varför läraren viker undan. Läraren tillfredsställer föräldrarna i stället för att följa sina egna yrkesmässiga normer” skriver Dan Andersson.

Enligt den före detta chefen för Skolverket Per Tullberg var kunskapsnivån i den svenska skolan som högst vid 1990-talets mitt, d.v.s. innan de stora reformerna trädde i kraft. Elevernas läsförståelse och kunskaper i matematik jämfört med omvärlden har försämrats. I de kommuner där man skar ner på resurserna försämrades betygen särskilt för pojkar. Studier visar att storleken på klassen i grundskolan har betydelse för elevers skolresultat.

Elever som är födda utomlands klarar sig idag sämre jämfört med år 1998. Elever födda i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig inte sämre än de födda i Sverige med svensk bakgrund. Föräldrarnas livsvillkor och inkomst har betydelse för elevernas utveckling i skolan.

Studier visar att mer sammanhållna skolsystem både ger högre prestationer och mer likvärdiga resultat. Decentralisering bidrar till sämre resultat. Införande av friskolor är inte huvudförklaring till de sämre skolresultaten. Eleverna där presterar inte sämre.

Gästerna på kalaset var alla samhällsengagerade och var förvånade över att de inte hade hört talas om Dan Anderssons bok nu när skolfrågorna är så aktuella i debatten. Det visar bara på att seriösa böcker och seminarium inte får plats i medierna.