Malalas jihad för utbildning

För ett år sedan när Malala befann sig på sjukhuset i Birmingham fick hon ta emot kort och meddelanden från hela världen. I Sverige sände Lilla Aktuellt ett inslag där barn på olika skolor och förskolor hade ritat fina teckningar till Malala efter att hon opererats. Just då hade min son också opererats och sade: ”Titta vad många fina teckningar Malala har fått. När jag opererades fick jag inte ett enda kort eller teckning.” Detta talade jag om för min syster som såg till att min son fick massor av vykort från alla hennes vänner. Då var han riktigt nöjd!

Då visste vi inte så mycket om Malala annat än att hon kämpade för flickors rätt att gå i skolan och därför blivit skjuten av talibaner. För ett par veckor sedan gästade Malala Skavlan och både jag och min man blev tagna av hennes berättelse. Vilken modig tjej! Speciellt roligt var det när hon jämförde talibanernas jihad med sin egen. Hon syftade då på hennes kamp för flickors rätt till utbildning. För att vara så ung var hon häpnadsväckande klok och vältalig. Efter programmet köpte jag hennes bok ”Jag är Malala”.

Strax innan Malala föddes hade talibanerna som leddes av en enögd mulla tagit sig över landet och bränt flickskolorna. De tvingade männen att odla långa skägg och kvinnorna att bära burka. ”Vi var inga stora anhängare av talibanerna, eftersom vi hade hört att de hade förstört flickskolor och sprängt sina jättelika Buddhastatyer i luften. ”

Endast 11 år gammal gav Malala intervjuer och hon blev erbjuden att blogga för BBC. Hon ville att människor skulle få veta vad som hände. ”Vi har rätt till utbildning, sa jag. Precis som vi har rätt att sjunga. Islam har gett oss den rätten och säger att alla pojkar och flickor borde gå i skolan.”

Malala hade under den här tiden belönats med en rad utmärkelser och priser för sitt mod att uttala sig om flickors rätt till undervisning. Hon och andra flickor hade trotsat talibanernas påbud och fortsatt att gå i skolan i hemlighet. Malala blev känd både nationellt och internationellt men blev samtidigt en måltavla för talibanerna. Trots många hot vägrade familjen låta sig skrämmas till tystnad och stannade kvar i sitt hemland.

I boken ”Jag är Malala” känner jag igen i mycket. Både min och Malalas farfar var imamer som betonade vikten av utbildning. Skillnaden var att min farfar lät även sina döttrar utbilda sig. Våra pappor är utbildade lärare, vi är båda födda på en skola och har varit tvungna att lämna våra hemländer på grund av förföljelse och förtryck.

För att förstå vilken kamp muslimer för mot talibaner och andra fundamentalister måste man läsa Malalas bok. Den borde köpas in som klassuppsättning på varje skola och användas som diskussionsunderlag då ämnen som Islam, Pakistans historia, extremism och förtryck behandlas. Malala har så rätt när hon säger att utbildning är det bästa vapnet mot extremism!