Expressens ledarsida har inte svikit förortens kvinnor!

På DN:s kultursida (5 december 2016) anklagar journalisten Mattias Hagberg bland annat Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg att inte längre stå för liberala värderingar. Mattias Hagberg går så långt att han anklagar Expressens ledarsida för att vara högerpopulistisk. Jag läser regelbundet Expressens ledarsida eftersom den tar upp frågor som berör mig. Jag anser att Anna Dalberg står upp för demokratiska rättsprinciper och försvarar välfärdssamhället. Jag förstår inte hur hon kan anklagas för högerpopulism. Expressens ledare kan t ex handla om hur man ska minska kriminaliteten i de utsatta bostadsområdena eller hur skolan ska förbättras. De ägnar mycket utrymme åt hur man ska stå upp för de muslimska kvinnorna vars frihet begränsas av islamister. För mig som muslimsk kvinna, medveten om det mångkulturella samhällets stora utmaningar, är det hoppingivande att läsa journalister som Anna Dahlberg, Patrik Kronqvist, Sakine Madon och Ann-Charlotte Marteus. Jag har träffat riktiga vänstersossar som uppger att de mest intressanta diskussioner som pågår i Sverige numera förs på Expressens ledar- och kultursida!

Som socialdemokrat borde jag kanske strunta i den diskussion som nu pågår om vem som är mest liberal. Men de senaste två åren har jag reagerat över den väg DN har valt. När islamisten Mehmet Kaplan fick plats i den svenska regeringen kritiserades han för att jämföra jihadistresenärerna med svenskar som kämpade i finska vinterkriget. DN- journalisten Niklas Orrenius tillhörde en av de journalister som tidigt försvarade Kaplan. Om detta kan du läsa här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/niklas-orrenius-hatet-mot-muslimer-forsvarar-kampen-mot-extremism/ . Senare när Kaplans kontakter med Milli Görus uppmärksammades av bland annat Patrik Kronqvist, var det DN- journalisten Emma Bouvin som trivialiserade historien via Twitter. Jag skrev ett blogginlägg om detta den 10 juni 2015: http://www.evinbaksi.se/varfor-sarbehandlas-mehmet-kaplan-av-journalister/

Hagberg anklagar också Expressens ledarsida för att inte skriva om jämställdhet längre. Har Hagberg missat alla de texter som Sakine Madon och Patrik Kronqvist skrivit under de senaste två åren om förtrycket mot kvinnor i förorten? Eller kan det vara så att Hagberg tycker att det förtryck som drabbar invandrarkvinnor inte är en jämställdhetsfråga?

Rekommenderar följande artiklar av ovannämnda journalister:

http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/iskallt-kvinnosvek-av-vansterpartiet/

http://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/vansterpartiet-sviker-hotade-forortskvinnor/

Är förslagen om hur skolan ska förbättras väl genomtänkta?

När vi för debatten om skolan är det viktigt att fokusera på vad som är bäst för våra barn. Jag får en känsla av att politikerna inte har tänkt till ordentligt när de presenterar olika förslag om hur skolan ska förbättras. Skatteavdrag för läxhjälp, slopad skolplikt och betyg redan i fyran för att elever ska ta skolan mer på allvar är några av förslagen.

Skattereduktion för föräldrar som köper läxhjälp till sina barn i grundskolan och gymnasiet har riksdagen redan fattat beslut om. Det ska kosta staten 25 miljoner per år. Man bör hellre satsa de pengarna på de skolor som kan erbjuda läxhjälp. Varför kan inte elever på låg- och mellanstadiet erbjudas läxläsning på fritids? På en högstadieskola där jag arbetade som lärare fanns läxhjälp spikat på schemat. Eleverna kom dit när de kände att de behövde extrastöd.

Om skolplikten slopas blir det svårt att upptäckta att barnen har tillägnat sig de kunskaper som krävs. Vad blir konsekvenserna av att eleverna inte uppnått målen?

I egenskap av lärare tror jag inte betyg är lösningen på skolans problem. Det som utmärker en effektiv skola är ett tydligt och pedagogiskt ledarskap samt ett utvecklat samarbete mellan skolledning och lärare, och lärare sinsemellan. Det är viktigt att det finns gemensamma riktlinjer för hur problem och brott mot disciplinen ska hanteras som hela personalen står bakom. Med tydliga regler och konsekvenser för elever som bryter mot reglerna kan man upprätthålla ordning i skolan. Skolledningen skulle kunna ta itu med konflikter och problem som uppstår utan att vara rädda för att förlora antalet elever. Därför är det så viktigt för lärare att få uppbackning så att de inte känner att de ska behöva lösa alla problem samtidigt som de undervisar. På så sätt kan eleverna få arbetsro i klassrummet och lärare fokusera på den uppgift den är ämnad att utföra, nämligen att undervisa.